1724 Erik Månsson Karesuando
Kyrkvärd, nybyggare..
| Far: | 3448 Måns Mårtensson Karesuando (- 1690) | |||
|---|---|---|---|---|
| Mor: | 3449 N.N. (- 1677) | |||
| Bosatt: | mellan 1695 och 1720 Karesuando, Enontekis sn. 1) |
|---|
Familj med 1725 Birgitta Persdotter (- 1741)
| Noteringar |
|---|
| Husbonde på Karesuando nybygge, Suonttavaara, Enontekis sn, nämnd i mantalslängderna 1695-1720. Han omnämns som kyrkvärd 1706. År 1691 anklagade Erik Månsson Karesuando, som nu var husbonde på Karesuando nybygge, kapellanen Olof Sirma för att i augusti 1690 ha överfallit honom med hugg och slag med en nyckelknippa och en käpp, ”sambt och myckit munnbruk och grässlig swordomb”. Detta skulle ha skett utanför prästgården, dit Erik varit på väg för att få nattvarden. Olof skulle då ha sagt: ”Efter tin Faders död, skall jagh jaga tigh medh spöö efrån änget.” Erik svarade då: ”Een lort drifwen I hr. Siälasörriare, och icke migh ifrån min egendomb.” Efter detta skall slagen ha fallit. Henrik och Mickel Persson Aasa, samt Per Eriksson Kuttainen styrkte Eriks berättelse och Sirma dömdes att böta 40 mark silver för ”bönedagz brott”, samt sammanlagt 9 mark silver för misshandeln. Gissningsvis gällde konflikten samma ängar som Sirma och Måns Mårtensson tvistat om redan 1681. Erik Månsson Karesuando och hans styvmors andre make, den med honom ungefär jämnårige Nils Nilsson Niva, verkar ha varit livslånga fiender. År 1696 anklagade Erik sin styvmor, som nu var omgift med Nils, för att ha undanhållit Erik och hans syster arvet efter deras fader. Nils Niva visade då rätten en skrift av år 1692, där alla arvingar förklarade sig vara nöjda med arvets fördelning. År 1702 stod Erik och Nils (den senare var nu nämndeman) åter inför tingsrätten, sedan de hade återupptagit ”sine Gambla trätor som af intet wärde woro”, och sedan det uppstått en ”Oförsonligh Argheet dem emellan”. Redan år 1700 hade deras fiendskap blivit tingssak. Då beslöts att den som orsakade mer förargelse skulle få böta 5 daler till kyrkan. Men två år senare stod det alltså klart att ”ingen af dem Gitter see eller lida den Andra, jembwäl att slagzmåhl dem emellan förelöper, Oansedt det ey så uppenbart blifwer, emedan dee Allena boo tillsamman på en Aflägsne Ort”. Erik dömdes att böta 3 mark silvermynt för att sistlidna allhelgonatid ha dragit Nils i håret så att blodvite uppstod. Nils dömdes å sin sida att böta samma summa för att under samma slagsmål ha slagit kyrkvärden och nämndemannen Mickel Persson Aasa. Då varken Erik eller Nils hade pengar att betala böterna med vid detta tillfälle, dömdes de att en söndag sitta i stocken på var sin sida om kyrkporten. |
| Källor | |
|---|---|
| 1) | mtl. |
<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Eric Kuoksu