Nämndeman, ställföreträdande kronobefallningsman och husbonde i Karesuando. Han inkom som ung till Karesuando, enligt traditionen efter att ha vistats en tid i Norge, varefter han snart genom affärssinne och ett strategiskt äktenskap med Måns Mårtensson Karesuandos änka Margareta Tomasdotter Mämmi skapade sig en ansenlig förmögenhet och maktbas. Hans skoningslöshet gjorde honom till en mycket stridbar person med många fiender.Nils Nilsson Niva och första hustrys styvson den med honom ungefär jämnårige Erik Månsson Karesuando, verkar ha varit livslånga fiender. År 1696 anklagade Erik sin styvmor, som nu var omgift med Nils, för att ha undanhållit Erik och hans syster arvet efter deras fader. Nils Niva visade då rätten en skrift av år 1692, där alla arvingar förklarade sig vara nöjda med arvets fördelning.
År 1702 stod Erik och Nils åter inför tingsrätten, sedan de hade återupptagit ”sine Gambla trätor som af intet wärde woro”, och sedan det uppstått en ”Oförsonligh Argheet dem emellan”. Redan år 1700 hade deras fiendskap blivit tingssak. Då beslöts att den som orsakade mer förargelse skulle få böta 5 daler till kyrkan. Men två år senare stod det alltså klart att ”ingen af dem Gitter see eller lida den Andra, jembwäl att slagzmåhl dem emellan förelöper, Oansedt det ey så uppenbart blifwer, emedan dee Allena boo tillsamman på en Aflägsne Ort”. Erik dömdes att böta 3 mark silvermynt för att sistlidna allhelgonatid ha dragit Nils i håret så att blodvite uppstod. Nils dömdes å sin sida att böta samma summa för att under samma slagsmål ha slagit kyrkvärden och nämndemannen Mickel Persson Aasa. Då varken Erik eller Nils hade pengar att betala böterna med vid detta tillfälle, dömdes de att en söndag sitta i stocken på var sin sida om kyrkporten.