Husbonde på halva nybygget Lainio, Jukkasjärvi sn. Han omnämns i mantalslängderna från och med 1698. Detta år skattade han 4 Rd. För sitt nybygge. Olof satt som nämndeman i Jukkasjärvi tingslag från 1704 fram till sin död, och omnämns även indirekt som lapp, vilket tyder på att han vid sidan om sin verksamhet som nybyggare även kan ha varit verksam som renskötare – en vid denna tid mycket vanlig bisyssla för nybyggare i lappmarken.Vid Jukkasjärvitinget 1683 besvärade sig Erik Mickelsson Rahtu i Kuivakangas, Övertorneå sn, bror till Olofs svåger Per Mickelsson Rahtu, över att Olof under 15 år inte betalat sin halva av skatten för den del (troligen 1/3) av fisketräsket Temmingijärvi som de ägde gemensamt. Erik hade under denna tid betalt även Olofs del av skatten. ”Efter någon Discurs och Conference them emillan”, beslöts att Olof skulle ge Erik 15 marker gäddor för vart och ett av de 15 åren han inte betalt sin skatt, samt att i fortsättningen betala sin del. Denna tvist hade Olof Klemetsson tydligen ärvt av sin far.
År 1689-90 tvistade Olof med Anders Andersson Karvonen i Anttis, Pajala sn, om ”Olås Jerfwi och den där om liggiande skogh ock marck”, vilka tillhört Anders Andersson Karvonen, men länge legat öde, varefter Olof börjat bruka dem. Ett antal betrodda samer skulle utreda saken till nästa ting. Då beslöt rätten att Olof skulle få bruka sin del av fisketräsket, medan Anders skulle få bruka sin, samt den skog som hörde till träsket.
År 1692 dömdes Olof vid Jukkasjärvitinget att betala Markus Erikssons (Markus el. Iso) i Vitsaniemi, Hietaniemi sn, arvingar ersättning, eftersom han fiskat i sjöarna ”Temingi järfwi, Mada jefwi och Råfwa jerfwi”, vilka tillhört Markus.
År 1717 besvärade sig dottern Ella (Elin) över att arvet efter fadern ännu inte var skiftat, samt att brodern Olof inte återlämnat en ren han lånat av henne 1714. Tinget beslutade att arvet genast skulle skiftas, samt att Olof skulle återställa systern den lånade renen