Måns Eriksson Karesuando eller Maunu
Kyrkvärd, nämndeman, länsman i Suonttavaara.
| Far: | 1724 Erik Månsson Karesuando | |||
|---|---|---|---|---|
| Mor: | 1725 Birgitta Persdotter (- 1741) | |||
| Född: | 1673 Karesuando, Enontekis sn. |
|---|
| Noteringar |
|---|
| År 1703 gav ”Ehrlig och beskedeligh” Måns Eriksson inför rätten till känna, att han avsåg att bosätta sig på Vikkorikoskenniemi i Suonttavaara sameby, som nu ägdes av en ”utghammal och Ofärdig lapp, Jöns Nilsson Åiia wid nampn, den Måns för några Åhr sedan till sig tagit, Och till döda dagar försörja lofwat”. Jöns son, Jakob Jönsson Oja eller Niia eller Kauppi, gav Måns rätt att bruka fisketräsken kring Vikkorikoskenniemi, på villkor att han inte skulle störa renskötseln eller svejda onödigt mycket. Tingsrätten gav Måns 15 års skattefrihet. Måns nybygge, som efter honom kom att kallas Maunu istället för det otympliga Vikkorikoskenniemi, blev aldrig särskilt stort; 1738 skattade han enbart 1 daler. Trots detta var Måns under mer än 50 år den ledande mannen i Enontekis och hans gård var den viktigaste samlingspunkten i socknen. Torneå borgerskap verkar ha haft som vana att göra ett uppehåll på hans gård när de var på resa till marknaderna i Norge. Måns var kyrkvärd åtminstone sedan 1711 , nämndeman i Enontekis tingslag 1720-39 och länsman i Suonttavaara 1742-54. År 1741 utnämndes han till kronofogde, något länsmannen Henrik Olsson Ryss uttryckte tveksamheter inför. Förutom dessa uppdrag var han förordnad att läsa upp arvsskiften och kungliga resolutioner vid tinget. Från 1739 fick han hedersuppdraget att förvara en av nycklarna till häradskistan. Vid sidan om allt detta var han också verksam som snickare. Han uppförde 1718 tillsammans med Nils Nilsson Niva, Samuel Olsson Riska och Nils Eriksson Kunnari en klockstapel vid Enontekis kyrka. 1732 lagade han kyrkoherden Mikael Wikmans fähus och 1737 uppförde han ett fängelse i Enontekis. |
<< Startsida
Skapad av MinSläkt 3.2a, Programmet tillhör: Eric Kuoksu